10 saker du aldrig bör dela på sociala medier

Viktiga iakttagelser

När man reser bör man inte avslöja sin resplan eller lägga upp semesterbilder på sociala medier, eftersom detta oavsiktligt kan avslöja att man inte är hemma och därmed uppmuntra till brottslig verksamhet som t.ex. inbrott.

För att skydda sin fysiska adress och konfidentiella uppgifter är det lämpligt att inaktivera geolokaliseringsdata och ta bort eventuella inbäddade metadata från ett fotografi innan man delar det online.

Det är tillrådligt att inte lämna ut några personligt identifierbara uppgifter som skulle kunna användas för identitetsbedrägeri eller obehörig åtkomst till konton. Detta inkluderar att undvika att lämna ut känslig information som ens fullständiga födelsedatum eller kopior av viktiga dokument.

Även om det finns en utbredd oro för hur personuppgifter används av sociala medieplattformar, är det värt att notera att individer ofta oavsiktligt lämnar ut mer information än de är medvetna om. För att skydda sin integritet och sitt välbefinnande är det viktigt att vara medveten om vissa typer av information som inte bör delas på dessa plattformar.

Reseplaner

Individer bör vara försiktiga när de delar information om sin förestående resa eller laddar upp bilder under resan, eftersom oavsiktliga parter kan komma åt sådan information och använda den för olagliga motiv. Om en person t.ex. avslöjar var hen bor och har onda avsikter kan upptäckten att hen kommer att vara borta från sin bostad under en längre period fungera som ett grönt ljus för inbrott.

För att minska de potentiella riskerna med att offentliggöra sina resplaner kan det vara klokt att avstå från att avslöja detaljer eller bilder som rör din resa innan du har avslutat den. Även om detta tillvägagångssätt inte är lika spännande som att i förväg berätta var du befinner dig, är det en förnuftig åtgärd som förhindrar spridning av information som kan tyda på att du är borta från din hemort under en längre tid.

Att visa bilder av sin bostad kan ge individer ytterligare fragment av information som kan hjälpa dem att lokalisera sin plats och identifiera potentiella sårbarheter som dolda ingångspunkter eller oskyddade glasrutor.

Platsdata

Plattformar för sociala medier använder geospatial information från antingen en IP-adress eller en enhets GPS-funktionalitet för att göra det möjligt för användare att kommentera sitt innehåll med sin aktuella plats.Innan innehållet sprids är det lämpligt att kontrollera om plattformen lägger till ens lokaliseringsuppgifter automatiskt och därefter avstå från en sådan åtgärd om så är fallet. I de flesta fall finns det ingen tvingande anledning att avslöja sina exakta koordinater för alla parter som kan se det inlämnade materialet.

När man delar bilder online bör man tänka på att omfattande information om fotografiets ursprung och tagningsplats kan komma att avslöjas genom medföljande metadata. För att minska denna risk är det klokt att ta bort sådana uppgifter från bilden innan den skickas in.

Var försiktig när du lämnar ut dina bostadskoordinater och telefonnummer. Obegränsad publicering av sådana känsliga uppgifter medför inneboende risker, eftersom det är omöjligt att förutse vilka parter som kan få tillgång till denna information.

Personligt identifierande information

Personer som använder sociala medieplattformar, inklusive sådana som liknar Facebook, har ett överflöd av ovärderlig information till sitt förfogande genom att använda taktiker som klassificeras under paraplytermen “social engineering”. Det är klokt att inte avslöja några detaljer som potentiellt kan bekräfta ens identitet online, till exempel ens fullständiga födelsedatum. Dessutom rekommenderas det starkt att inte sprida bilder som föreställer identitetshandlingar, inklusive körkort, pass eller kreditkort, som innehåller känslig personlig information som bör förbli konfidentiell.

Det är lika viktigt att vara vaksam på de “underhållande frågesporter” som regelbundet cirkulerar på sociala nätverksplattformar. Sådana frågesporter kan till exempel handla om vid vilken institution man har fått sin utbildning eller vad ens första partner hette.

Flera webbplatser använder frågeformat som de som nämns ovan för att skydda användarkonton genom identifieringsförfaranden som kallas “säkerhetsfrågor”. På grund av att de kan utnyttjas har dock ett ökande antal plattformar valt att sluta använda dem. Det är dock viktigt att vara medveten om att dessa tvivelaktiga frågor kan utgöra en sårbarhet i vissa fall. Att publicera sina svar på dessa frågor kan underlätta obehörig åtkomst till en persons konto. För att undvika att falla offer för försåtliga taktiker som social ingenjörskonst är det viktigt att hålla informationen om dessa frågor och relaterade detaljer konfidentiell.

Personliga klagomål och raljerande

Sociala medier bör inte användas som en kanal för att uttrycka personligt missnöje med överordnade, kollegor eller familjemedlemmar. Den offentliga karaktären hos dessa plattformar kan leda till oavsiktliga konsekvenser, t.ex. att känslig information avslöjas, vilket kan leda till onödiga konflikter och osämja.

Det är inte ovanligt att organisationer som företag och myndigheter granskar en persons närvaro på sociala medier när man söker jobb eller vill få vissa behörigheter. För att öka sina chanser att lyckas i dessa scenarier är det tillrådligt att avstå från att publicera innehåll som kan framställa dem i en negativ dager.

Med tanke på de potentiella fördelarna med att föra en personlig dagbok för att ventilera sina frustrationer, är ett alternativ värt att överväga att föra en privat förteckning över tankar och känslor i stället för att dela dem på sociala medieplattformar. Detta tillvägagångssätt kan vara mer lämpligt för att bevara ens mentala välbefinnande samtidigt som man fortfarande kan uttrycka negativa känslor utan att exponeras för en bredare publik.

Observera att många företag numera erbjuder kundsupport via sina sociala medieplattformar, och att denna princip därför inte gäller för att söka hjälp för verkliga klagomål. Det är dock fortfarande tillrådligt att visa artighet och civilkurage under sådana omständigheter.

Självinkriminerande bevis

Även om konsekvenserna av ett illa genomtänkt skämt eller en provocerande kommentar på sociala medier är obehagliga, blir situationen betydligt farligare när man överskrider lagens gränser och lämnar obestridliga bevis på sina missgärningar på samma plattformar.

Även om det är högst osannolikt att personer erkänner grova brott på sociala medier som Facebook och Twitter, kan man stöta på fall där personer i förbigående skämtar om att köra påverkade eller poserar för fotografering när de kör ett fordon på en trafikerad väg.

Vissa personer har visat dåligt omdöme genom att dela bilder på olagliga substanser, vapen som erhållits olagligt och intäkter från brottslig verksamhet, inklusive fotografier av dem själva i komprometterande situationer som är mycket olämpliga att publicera på någon form av sociala medier.

Vänligen avstå från att publicera sådant innehåll på sociala medier, eftersom det kan skada ditt eget rykte och eventuellt leda till rättsliga följder.Även om det kan verka lockande att få några likes är det inte värt att äventyra sin ställning i samhället eller riskera att bli åtalad för brott.

Dyra nya inköp

Individer visar ofta upp bilder på sina nyligen förvärvade ägodelar via olika onlineplattformar, t.ex. sociala medier. Det är dock tillrådligt att inte avslöja sina inköp på dessa webbplatser, oavsett om de har skaffat en ny enhet som en smartphone eller bärbar dator, fordon, tv-apparat, smycke eller något annat föremål.

En potentiell nackdel med att dela med sig av sina ägodelar på sociala medier är praktiska överväganden. Att avslöja äganderätten till vissa föremål kan väcka oönskad uppmärksamhet och till och med äventyra säkerheten. Om en person till exempel skryter om att ha vunnit på lotteri kan denna information leda till att andra söker sätt att utnyttja personen ekonomiskt. Följaktligen kan sådana inlägg leda till oönskade konsekvenser för både individer och samhället som helhet.

En annan faktor som är värd att överväga är hur dessa inlägg illustrerar en betydande skadlig inverkan av sociala medieplattformar, särskilt i hur de presenterar en ofullständig och skev bild av andras liv vilket kan leda till känslor av relativ underlägsenhet för en själv.

Personlig rådgivning

Det vore klokt att inte ge medicinsk eller juridisk rådgivning via sociala medier, eftersom det potentiellt kan äventyra ens eget och andras välbefinnande. Även om det kan verka frestande att erbjuda vägledning till dem som söker hjälp, är det tillrådligt att avstå från att ge sådana råd, oavsett ens yrkesbakgrund. De potentiella riskerna med att dela med sig av oönskade råd via sociala medier överväger vida eventuella fördelar.

Det är viktigt att vara medveten om att man kan sakna fullständig förståelse för vissa omständigheter. I de fall en person behöver hjälp är det tillrådligt att rådgöra med yrkesverksamma som är specialiserade inom sina respektive områden. På samma sätt, när man söker vägledning om fysisk kondition, viktkontroll, kost, ekonomisk planering, interpersonella relationer eller någon annan känslig fråga, kan det visa sig otillräckligt att enbart förlita sig på onlineinlägg för att få omfattande information.

Det är tillrådligt att iaktta diskretion i dessa frågor eftersom vägledning som leder till skadliga konsekvenser kan leda till rättsliga påföljder från den berörda personen.

Scammy Giveaways and Contests

Sociala medier är ett effektivt sätt för företag att genomföra reklamkampanjer som lotterier och tävlingar eftersom de är lätta att sprida genom enkla klick på “dela”-knappen utan större hänsyn till det innehåll som delas. Även om det finns många äkta tävlingar på populära sociala nätverkssajter som Facebook, bör användarna vara försiktiga när de delar dessa erbjudanden utan urskiljning och istället ta varje tillfälle i akt med försiktighet.

Om en person ständigt delar kampanjerbjudanden för Facebook-spel, kan de uppfattas som en olägenhet av sina bekanta. Dessutom har vissa onlinetävlingar som maskerats som evenemang på sociala medier avslöjats vara bedrägliga system, med potential att oavsiktligt distribuera skadlig programvara eller tvinga individer att avslöja konfidentiell information.

För att vara på den säkra sidan är det klokt att vara försiktig med innehåll som kraftfullt uppmanar till spridning av detta samtidigt som man söker personlig information.

Privilegierad insiderinformation

Det är inte ovanligt att personer av misstag avslöjar konfidentiella uppgifter i öppna kanaler på grund av oaktsamhet. Det är dock viktigt att vara försiktig när man sprider känslig arbetsrelaterad information på sociala plattformar. Spridning av privilegierad företagskunskap via sådana medier kan leda till skadliga konsekvenser och förtroendeskador.

När du diskuterar en person som ska sägas upp inom de närmaste dagarna, samt konfidentiell information som rör din organisations framtidsplaner, kan du hamna i en prekär situation. Dessutom är det klokt att vara försiktig när du delar personliga detaljer om din familj med andra, särskilt sådana som är av känslig natur och inte behöver avslöjas för tredje part. I allmänhet är det tillrådligt att avstå från att dela information som inte tillhör dig.

Allt du inte vill offentliggöra

När du använder sociala medieplattformar ska du följa principen om diskretionärt uppförande. Det är absolut nödvändigt att avstå från att publicera innehåll som kan anses olämpligt eller osmakligt av den breda allmänheten. Sociala medier omfattar en mängd olika ämnen och frågeställningar, och därför är det av största vikt att vara försiktig när man delar information online.

Även om det är en utmaning att helt radera innehåll som har spridits online, blir det allt svårare att säkerställa att informationen tas bort helt när den väl har publicerats på webben. Även om man anger att ens inlägg endast är tillgängliga för vänner finns det en inneboende osäkerhet kring i vilken utsträckning de kommer att exponeras. Det är tänkbart att individer kan ta skärmdumpar av publicerat material och dela det med andra utanför den avsedda målgruppen, och därmed kompromissa med förväntningarna på integritet.

När ett innehåll väl har publicerats online blir det allt svårare att ta bort det med tiden. Följaktligen är det viktigt att vara försiktig när man skapar och delar digitala medier genom att följa principen om att överväga dess potentiella publicitet. Med andra ord bör man avstå från att publicera information som man inte skulle känna sig bekväm med att se publicerad i en tidning med stor spridning.

Vad du inte bör dela online

Att använda sociala medier som ett trevligt sätt att kommunicera med bekanta som man inte träffar personligen kan ha sina fördelar, men det finns flera nackdelar med att göra det jämfört med verbal kommunikation ansikte mot ansikte. Det är lätt att dela med sig för mycket, man är omedveten om den potentiella räckvidden för sina inlägg och man kan göra fel, för att bara nämna några exempel på dessa nackdelar.

Frivilligt delande av information online kan oavsiktligt äventyra en persons integritet och utsätta dem för potentiella säkerhetshot. Det är därför tillrådligt att vara försiktig när man bestämmer vad man ska avslöja online.