Vad är AI-reglering? Vem bör reglera AI?
Viktiga slutsatser
Mot bakgrund av den pågående utvecklingen inom cybersäkerhet och integritetsfrågor är det absolut nödvändigt att artificiell intelligens underkastas strängare tillsyn.
För att effektivt kunna reglera artificiell intelligens är det viktigt att flera intressenter, däribland regeringar, teknikföretag och enskilda individer, tar sitt ansvar. Det finns dock inneboende begränsningar som är förknippade med vart och ett av dessa tillvägagångssätt och som måste beaktas.
Reglering av AI är ett samarbete som involverar olika intressenter, däribland medier, ideella organisationer, teknikbranschorganisationer, akademiska institutioner och brottsbekämpande myndigheter. Dessa enheter spelar en viktig roll för att säkerställa en ansvarsfull utveckling och användning av teknik för artificiell intelligens samtidigt som man tar itu med potentiella etiska problem och juridiska konsekvenser.
Även om det finns en mångfald av perspektiv bland allmänheten när det gäller artificiell intelligens, hävdar vissa individer att maskiner så småningom helt kommer att ersätta mänskligt arbete, medan andra hävdar att AI endast utgör en flyktig trend. Trots detta verkar det finnas en samsyn om att ökad tillsyn och reglering av AI är motiverad.
Trots den stora betydelsen av att införa reglerande åtgärder inom artificiell intelligens, har strävan efter att utveckla alltmer avancerade modeller överskuggat oron för dess styrning. Utvecklarna har blivit så fixerade vid att konstruera nästa banbrytande AI-system att de tyvärr har äventyrat cybersäkerheten i sin strävan efter framsteg. Den centrala frågan är inte huruvida AI kräver tillsyn eller inte, utan snarare vilken statlig enhet, med tillräckliga ekonomiska resurser, personal och teknisk kapacitet, som ska ta på sig ansvaret för att fastställa riktlinjer och se till att de efterlevs.
Så vem ska reglera AI?
Statliga organ
Stämningen kring AI-reglering går tvärs över olika sektorer, med individer från vanliga medborgare till framstående teknikpionjärer som förespråkar statliga ingripanden. Även framstående personer som Elon Musk och Sam Altman, som är inflytelserika när det gäller att forma AI-landskapet, erkänner att vissa integritetsfrågor i samband med artificiell intelligens kräver uppmärksamhet från tillsynsmyndigheterna.
För att en myndighet effektivt ska kunna reglera artificiell intelligens är det absolut nödvändigt att de prioriterar att skydda sina medborgares integritetsrättigheter och medborgerliga friheter. Tyvärr utvecklar cyberbrottslingar ständigt nya metoder för att dra nytta av sårbarheter i AI-system. Följaktligen kan personer med begränsad kunskap om AI vara mottagliga för manipulation genom användning av avancerad teknik som syntetiskt tal, deepfakes och automatiserade online-personligheter.
Även om det finns en berättigad oro för de potentiella negativa konsekvenserna av AI-system, är det viktigt att beakta de bredare konsekvenserna av ökad statlig tillsyn över tekniska framsteg. En möjlig nackdel med reglering är risken att oavsiktligt hindra innovation genom att införa begränsningar eller krav som kanske inte helt förstås av dem som ansvarar för att övervaka utvecklingen, införandet och utbildningen av dessa system. Med tanke på den artificiella intelligensens komplexitet och snabba förändring måste alla försök till reglering hitta en känslig balans mellan att skydda mot skadliga resultat och främja den fortsatta utvecklingen av detta banbrytande område.
AI-utvecklare, teknikföretag och laboratorier
Med tanke på risken för hinder till följd av statlig övervakning av AI-teknik föredrar vissa individer att teknikföretag tar ansvar för att reglera sina egna produkter. På så sätt kan utvecklarna koncentrera sig på att driva innovation och samtidigt säkerställa effektiva framsteg i utvecklingen av sådana system.
Deras djupa förståelse för artificiell intelligens gör det möjligt för dem att formulera rättvisa och välinformerade policyer som balanserar användarskyddet och samtidigt bevarar den operativa effektiviteten. I detta avseende är expertis inom ett visst område avgörande för en effektiv tillsyn. Att utse okvalificerade myndigheter för att övervaka avancerad teknik kan leda till ytterligare komplikationer snarare än att ge betydande fördelar.
Ta den amerikanska senatens utfrågning 2018 om Facebooks dataskyddslagar som exempel. I denna rapport från The Washington Post ser du att många lagstiftare är förvirrade över Facebooks grundläggande funktioner. Så om inte den amerikanska senaten skapar en enda avdelning med tekniska specialister är de sannolikt inte kvalificerade att reglera ett sådant avancerat, ständigt föränderligt system som AI.
En potentiell oro när det gäller självreglering av teknikföretag är möjligheten att skrupelfria organisationer drar nytta av sin auktoritet utan extern tillsyn.Avsaknaden av en medlande tredje part gör det möjligt för sådana enheter att agera relativt ostraffat och driva sina egna intressen på bekostnad av konsumentskydd eller etiska överväganden.
Slutanvändare
Det finns en oro för att både offentliga och privata organisationer kan komma att missbruka avancerade system för artificiell intelligens. Tanken på att ge ett begränsat antal tillsynsmyndigheter absolut makt över denna kraftfulla teknik väcker farhågor, särskilt med tanke på AI:s pågående utvecklingsstadier. Man befarar att tvister om jurisdiktion kan uppstå mellan dessa styrande organ, vilket skulle kunna hindra en samarbetsinriktad styrning till förmån för motstridiga intressen.
För att lindra dessa potentiella fallgropar hävdar förespråkarna för en laissez-faire-strategi att individer bör ha obegränsad autonomi när det gäller att använda artificiella intelligenssystem som de finner lämpligt. De hävdar att tillsynsmyndigheter bör begränsa sitt engagemang till fall där AI-användare överskrider lagliga gränser. Denna ambition kan tyckas hög, men den är teoretiskt genomförbar om AI-utvecklare med öppen källkod skulle utöva ett betydande inflytande över branschen.
Den nuvarande konfigurationen innebär utmaningar för personer utan teknisk expertis. Ansvaret för att fastställa begränsningar faller på användarna, även om inte alla har de nödvändiga medlen eller kapaciteten för att utföra sådana uppgifter.
Det är lika kortsynt att eliminera proprietära AI-modeller från marknaden. Spridningen av AI-modeller med öppen källkod har en dubbel aspekt, eftersom det finns både fördelar och nackdelar som varierar i omfattning för olika individer eller organisationer. För vissa enheter kan nackdelarna överträffa fördelarna.
Andra enheter som spelar en roll i regleringen av AI
Även om huvudansvaret för att övervaka och styra artificiell intelligens (AI) faller på ledande organisationer och institutioner, bidrar ett antal andra viktiga aktörer också avsevärt till denna process:
Media
Media har en central roll när det gäller att forma allmänhetens perspektiv på artificiell intelligens. Genom sin rapportering sprider de information om framsteg inom branschen, introducerar nya tekniska innovationer, ökar allmänhetens medvetenhet om skadliga tillämpningar av AI och underlättar diskussioner med ledande specialister om relevanta frågor.
Spridningen av felaktig information om artificiell intelligens är ett stort problem eftersom den främst härrör från mediekällor.Oavsiktlig spridning av felaktigheter kan leda till allvarliga konsekvenser och bör undvikas till varje pris på grund av hur snabbt sådan felaktig information sprids.
Icke-statliga organisationer
Flera icke-vinstdrivande organisationer koncentrerar sina ansträngningar på att skydda integritetsrättigheter och medborgerliga friheter för individer som använder teknik för artificiell intelligens. Dessa organisationer tillhandahåller utbildningsmaterial utan kostnad för allmänheten, förespråkar nya politiska initiativ, samarbetar med regeringsrepresentanter och ökar medvetenheten om ofta försummade frågor relaterade till AI-användning.
En av de främsta utmaningarna för ideella organisationer är deras begränsade tillgång till resurser. Eftersom dessa enheter inte är anslutna till någon statlig myndighet måste de vara beroende av privata bidrag och överklaganden för att upprätthålla rutinfunktioner. Tyvärr är det bara ett fåtal av dessa organisationer som får tillräckligt ekonomiskt stöd.
Tech Industry Associations
Tech Industry-organisationer med fokus på artificiell intelligens har kapacitet att upprätthålla samhällets välfärd genom att förespråka allmänhetens rättigheter och bästa intressen. Sådana enheter fungerar på samma sätt som ideella organisationer (NPO), samarbetar med lagstiftare för att främja rättvis politik, representerar berörda individers oro och ökar medvetenheten om relevanta frågor.
Även om båda kategorierna av insamlingsgrupper kan bedriva värvningsverksamhet, finns det en skillnad mellan dem när det gäller deras anknytning till privata enheter. Medlemmar som tillhör den senare gruppen får vanligtvis tillräckligt ekonomiskt stöd av sina associerade företag eller institutioner, så länge de uppnår önskade resultat i sina insamlingsinsatser.
Akademiska institutioner
Även om artificiell intelligens innebär ett antal potentiella faror, förblir den i grunden opartisk. Källan till alla fördomar, integritetsproblem, säkerhetsbrister och känslighet för cyberbrottslighet kan spåras tillbaka till mänskliga handlingar snarare än någon inneboende egenskap hos AI själv. Därför skulle det vara felaktigt att beskriva AI som en enhet som bör inspirera till rädsla eller oro.
Även om förståelsen för dagens modeller för artificiell intelligens är begränsad till ett fåtal utvalda personer, bidrar missriktade föreställningar om dessa tekniker till förvrängda perspektiv på AI och obefogad oro över dess potentiella inverkan på samhället, t.ex. oro över att AI ska ersätta människan eller tränga undan sysselsättningsmöjligheter.
Akademiska institutioner har en avgörande roll att spela när det gäller att åtgärda de identifierade kunskapsluckorna genom att tillhandahålla lättillgängliga resurser. Även om det fortfarande finns ett begränsat antal akademiska publikationer tillgängliga om moderna stora språkmodeller (LLM) och naturliga språkbehandlingssystem (NLP), kräver ökad medvetenhet om ansvarsfull AI-användning och bekämpning av cyberbrottslighet en omfattande förståelse av dess underliggande mekanismer.
Brottsbekämpande myndigheter
Den ökande förekomsten av generativa modeller har lett till en ökad användning av artificiell intelligens i cyberattacker utförda av kriminella. Dessa attacker kan innebära generering av falska röstinspelningar, manipulerade bilder som kallas “deepfakes” och skrapning av personlig identifieringsinformation för skadliga ändamål. Dessutom kan dessa angripare också skapa helt fabricerade online-personligheter för att lura intet ont anande offer.
Många brottsbekämpande myndigheter saknar de resurser och den expertis som krävs för att effektivt bekämpa dagens cyberbrott. För att förbättra deras förmåga att gripa förövare av sådana brott är det viktigt att de implementerar den senaste tekniken och tillhandahåller omfattande utbildning för sin personal om den senaste utvecklingen inom digital brottslig verksamhet. Underlåtenhet att göra detta kan leda till minskad kapacitet att fånga dessa skyldiga och skydda samhället från skada.
Framtiden för AI-reglering
Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens skulle det vara en utmaning för en enskild tillsynsmyndighet att utöva tillsyn och styrning över dess utveckling och tillämpning. Även om man kan förvänta sig att teknikledare har större inflytande än slutanvändare, kräver en effektiv hantering av AI:s potentiella risker samarbete mellan flera intressenter. För att förhindra att oavsiktliga konsekvenser hindrar innovation är det klokt att fastställa riktlinjer och protokoll i detta tidiga skede när utsikterna att uppnå artificiell allmän intelligens fortfarande är spekulativa.
Även om regelverket för artificiell intelligens fortfarande är i sin linda, vilket motsvarar den utvecklingsnivå som uppnåtts av Artificial General Intelligence (AGI), är det absolut nödvändigt att individer vidtar försiktighetsåtgärder för att motverka potentiella risker i samband med AI-baserade hot. Genom att följa grundläggande säkerhetsprotokoll, som att begränsa tillgången till personlig information och begränsa anslutningar inom virtuella nätverk, kan användare effektivt minska dessa faror.