7 Trender och prognoser för cybersäkerhet 2024

Cybersäkerhet är av yttersta vikt för både företag och privatpersoner, med ett ökande antal hot som dyker upp varje månad. Att förstå hur cybersäkerhetslandskapet förändras är därför viktigt om du vill hålla dig säker.

När år 2024 närmar sig är det viktigt att notera flera framväxande trender och prognoser inom cybersäkerhetsområdet.

Ökade AI-drivna attacker

Under åren 2022 och 2023 har det funnits bevis på de anmärkningsvärda framsteg som gjorts inom tekniken för artificiell intelligens. Ett sådant anmärkningsvärt exempel är ChatGPT, ett innovativt språkbehandlingssystem som drivs av AI-kapacitet. Kort efter lanseringen kom det rapporter om fall där skurkaktiga aktörer använde ChatGPT för att skapa skadlig programvara. Även om den skadliga programvaran verkade vara relativt enkel och bestod av Python-baserade skript, underströk dessa incidenter potentialen för AI-teknik att användas på ett illvilligt sätt.

Spridningen av teknik för artificiell intelligens har gett upphov till en mängd AI-drivna verktyg som ständigt utvecklas och förbättras. Det är därför svårt att förutse vilka framsteg som kan göras i dessa system och hur de potentiellt kan användas för skadliga syften i framtiden.

I Department of Homeland Security’s 2024 Threat Assessment angavs att cyberbrottslingar kommer att fortsätta att “utveckla nya verktyg och åtkomster som gör att de kan kompromettera fler offer och möjliggöra storskaliga, snabbare, effektivare och mer undvikande cyberattacker”.

Dessutom rapporterades följande:

Den ökande tillgängligheten och användarvänligheten av avancerad digital teknik, t.ex. sådan som rör cyberoperationer och artificiell intelligens, kommer sannolikt att underlätta produktionen av högkvalitativt, syntetiskt medieinnehåll till en lägre kostnad för skadliga aktörer som deltar i desinformationskampanjer.

Spridningen och utvecklingen av artificiell intelligens kan potentiellt utgöra en fara för vår digitala säkerhet, men i vilken utsträckning detta fenomen påverkar oss är för närvarande osäkert.

Ökade attacker mot digitala leveranskedjor

Leveranskedjan utgör en viktig grund för den globala marknadens funktion och underlättar strömlinjeformad tillverkning och distribution av varor över hela världen. Om denna kritiska sektor saknas skulle det bli mycket svårt att genomföra sådana operationer på ett effektivt sätt.

Leveranskedjans lockelse beror på dess starka gravitationskraft, vilket gör den till ett eftertraktat mål för hackare. Med det ökande behovet av storskalig tillverkning och internationella transporter förstärks återverkningarna av säkerhetsöverträdelser i leveranskedjans nätverk.

Enligt Cybersecurity Hub har antalet attacker mot leveranskedjan ökat med 74 procent under de senaste tre åren. Webbplatsen rapporterade också att det i genomsnitt tar 287 dagar att upptäcka en attack mot leveranskedjan, vilket ger illasinnade aktörer gott om tid att stjäla data eller störa tjänster. Under 2024 kan vi komma att se en fortsatt ökning av antalet attacker mot försörjningskedjan, eller till och med en mer sofistikerad utveckling.

Ytterligare införande av nolltillitssystem

I grund och botten innebär nolltillitsarkitekturer att man inte förlitar sig på någon enskild användare eller grupp av användare för autentisering, övervakning och lagring. Detta innebär att varje person som får tillgång till ett sådant system måste ha tillstånd från en annan användare inom systemet, annars kommer de att vara förbjudna att komma in. I grund och botten fungerar dessa system under förutsättningen att ingen enskild individ kan anses vara tillförlitlig, vilket kräver att alla individer autentiserar sig på alternativa sätt.

Att anta en nolltillitsmodell inom cyberrymden erbjuder många fördelar. Tyvärr är de flesta befintliga system, inklusive de som används för att hantera datalager, underlätta social interaktion, dela multimediafiler och driva webbservrar, inte uppbyggda enligt denna princip. Följaktligen ger dessa system förtroende till specifika individer och öppnar därmed upp för sårbarheter om någon av dem visar sig vara illvillig.

I enlighet med nolltillitsprincipen erbjuder dessa system finfördelad åtkomst och behörighetstilldelning. Följaktligen finns det ingen enskild person som dominerar över eller har tillgång till en överdriven mängd data och inflytande inom nätverket. Istället ges användarna privilegier som enbart baseras på deras behov av att få tillgång till informationen. I likhet med blockkedjeteknik är kontroll och data spridda över hela nätverket i ett decentraliserat arrangemang.

Ytterligare utnyttjande av EV:s säkerhetssystem

Förr i tiden var en bil bara ett mekaniskt transportmedel med en radio, men dagens fordon har funktioner som Bluetooth, Wi-Fi och Near Field Communication (NFC), vilket underlättar sömlös trådlös kommunikation.Samtidigt har det ökande beroendet av digital teknik också gjort dessa avancerade fordonskomponenter mottagliga för att utnyttjas av illvilliga hackare.

Elfordon (EV) innehåller ofta avancerad teknik som förbättrar deras funktionalitet och användarupplevelse. NFC-aktiverade dörrlås (Near Field Communication), AI-drivna system för riskidentifiering, Wi-Fi-anslutning i fordonet och smartphone-applikationer för laddningshantering är några exempel på dessa avancerade funktioner. Tyvärr gör just de egenskaper som gör elbilar tilltalande dem också sårbara för säkerhetsöverträdelser. Cyberbrottslingar kan utnyttja dessa funktioner på distans eller i närheten för att äventyra fordonets integritet och utsätta både elbilsägare och andra på vägen för fara.

En cyberbrottsling kan t.ex. använda en laddningsstation för elfordon som ett sätt att skaffa information om en specifik bil. När ett elfordon ansluts till en laddningsstation kommunicerar de båda enheterna olika typer av data, inklusive mängden ström som tillhandahålls, laddningens varaktighet och eventuellt även kundens faktureringsinformation om deras laddningsapplikation är integrerad med laddningsstationen. Om det finns ett fel i stationens programvara kan en skicklig angripare utnyttja det och tränga in i kopplingen mellan elfordonet och laddstationen. Detta intrång kan leda till att känslig information som användarens vistelseort, finansiella uppgifter och ytterligare data komprometteras.

Ett exempel på en vanlig form av exploatering av elektroniska fordon (EV) innebär manipulering av vissa meddelanden som utbyts mellan motor- och batterihanteringssystemen. För att förhindra sådana händelser är det viktigt att biltillverkarna genomför omfattande tester av sin programvara för att identifiera eventuella säkerhetsluckor i programmeringen.

Förbättrad säkerhet för smarta hem och IoT

IoT-enheter blir allt vanligare i vardagslivet tack vare att de kan integreras sömlöst med olika tekniska applikationer som smartphones, smarta högtalare och wearables. Beteckningen “Internet of Things” omfattar ett omfattande utbud av sammankopplade enheter som tillsammans bildar ett distinkt digitalt ekosystem. IoT har också inneburit nya utmaningar när det gäller säkerhet, eftersom det har blivit ett mål för illvilliga aktörer som försöker utnyttja sårbarheter i dessa nätverk.

Bakgrunden till detta fenomen ligger i linje med den ökande uppmärksamheten kring hackning av elektroniska fordon (EV).Både IoT-enheter och elfordon delar en elektronisk anslutning som potentiellt kan äventyras med hjälp av svagheter i programvaran, skadlig kod eller insiderhot. Denna känslighet innebär en möjlighet för obehörig åtkomst och kontroll över dessa system.

Enligt en rapport från Statista ökade de globala IoT-cyberattackerna med över 243 procent mellan 2018 och 2022, från 32,7 miljoner årliga attacker till chockerande 112,29 miljoner.

Det eskalerande hotet kräver förbättringar inom säkerhet för smarta hem och IoT. För att bekämpa dessa hot är det absolut nödvändigt att leverantörerna tillhandahåller uppdateringar för säkerhetsbrister, införlivar ytterligare säkerhetsåtgärder som datakryptering och multifaktorautentisering samt regelbundet utvärderar programvarukoden för att upptäcka potentiella sårbarheter. Dessa försiktighetsåtgärder kommer att stärka försvaret mot cyberangrepp riktade mot Internet of Things-enheter och smarta hem.

Ytterligare utnyttjande av molnplattformar

Det är mycket troligt att du har information som har arkiverats i ett molnbaserat system, inklusive välrenommerade tjänster som Microsoft OneDrive eller Google Drive. Även om dessa plattformar inte i sig är mottagliga för cyberintrång, gör deras stora lager av känsliga uppgifter dem till attraktiva mål för illvilliga aktörer som söker ekonomisk vinning.

Även om molnplattformar erbjuder en tilltalande bekvämlighet när det gäller lagring av data, utgör deras förmåga att ge åtkomst från praktiskt taget var som helst efter att giltiga autentiseringsuppgifter har tillhandahållits en potentiell risk. Om en obehörig användare får tillgång till en persons konto har denne obegränsad tillgång till alla data som finns där, inklusive arbetsrelaterade filer, identitetsfotografier, personliga bilder och videor samt känslig finansiell information.

Med tanke på den stora mängd värdefull information som finns i detta dataset är det inte förvånande att cyberbrottslingar gör samordnade insatser för att bryta mot dess säkerhetsåtgärder. Även om molnbaserade system vanligtvis innehåller en rad skyddsmekanismer är deras effektivitet inte absolut, särskilt mot bakgrund av den ständigt ökande volymen av känsliga uppgifter som lagras på sådana plattformar. I takt med att datainsamlingen blir allt mer omfattande och omfattande blir dessa mål också allt mer attraktiva för illasinnade aktörer.

Fortsättning Aktuella e-postbedrägerier

På senare tid har det blivit uppenbart att bedrägliga personer utnyttjar aktuella frågor för personlig vinning.Under covid-19-pandemin uppstod många bedrägerier, men detta är inte ett isolerat fenomen eftersom andra globala konflikter som det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina och den israelisk-palestinska frågan också har utnyttjats av dessa skändliga aktörer i deras försök att manipulera utsatta individer genom social manipulationstaktik för att utvinna ekonomiska vinster.

I ett typiskt scenario kan en bedragare skicka ett e-postmeddelande och utge sig för att vara representant för en filantropisk organisation, samtidigt som han eller hon leder den avsedda målgruppen till en webbsida där de uppmanas att bidra med medel. Det visar sig dock ofta att den välgörenhetsorganisation som det hänvisas till är fiktiv, och att korrespondenten har antagit identiteten hos någon som är knuten till en känd altruistisk institution. Alternativt kan den inbäddade länken i meddelandet leda till en bedräglig webbplats som syftar till att extrahera känslig finansiell information från den intet ont anande individen. I båda fallen är slutresultatet skadligt för mottagaren.

I takt med att konflikter, katastrofer och skandaler blir allt vanligare är det obestridligt att cyberbrottslingar kommer att fortsätta att försöka dra nytta av dessa situationer för egen vinning.

Varje år medför nya hot mot cybersäkerheten

När vi närmar oss slutet av 2023 är det viktigt att vara vaksam och medveten om de förväntade säkerhetstrenderna och prognoserna för det nya året. Genom att upprätthålla en viss nivå av säkerhetskunskap kan individer effektivt motverka potentiella risker och på lämpligt sätt förbereda sig för illvilliga strävanden. Även om det är osäkert exakt hur cybersäkerhetssektorn kommer att utvecklas 2024 är det klokt att ha de här prognoserna i åtanke, med tanke på deras förväntade betydelse.