VDI vs. VHD vs. VMDK vs. VHDX: Bildformat för virtuella diskar förklaras
Du kanske har stött på filer som VDI, VHD, VMDK och VHDX när du sparar, laddar ner eller konfigurerar virtuella maskinmiljöer. Dessa filer kallas för virtuella diskavbildningsfiler och används för att lagra virtuella diskavbildningar och konfigurationer som krävs för att köra virtualiserade operativsystem.
Mot bakgrund av detta är det värt att notera att varje diskavbildningsformat har särskilda fördelar och nackdelar, vilket ger upphov till frågan om vilket format som ska användas under specifika omständigheter och för vilket avsett mål.
Vad är VDI?
Virtual Disk Image, eller VDI, är ett filformat för virtuella diskar som är särskilt utformat för att användas med Oracles hypervisor VirtualBox. Det faktum att det är ett format med öppen källkod gör att det är kompatibelt med flera plattformar än bara Oracles VirtualBox, inklusive populära alternativ som VMware och Windows Hyper-V.
En VDI-fil genereras när man sparar en dators drifttillstånd med VirtualBox Virtual Media Manager. Denna fil kan dupliceras och distribueras fritt, vilket ger andra tillgång till den. När filen laddas i VirtualBox får användaren två alternativ när det gäller lagringskapacitet - antingen dynamisk eller statisk. Dynamisk lagring gör att användaren kan fortsätta att förstora filen i all oändlighet, medan fast tilldelning hjälper till att reglera filstorleken genom att tilldela en viss mängd minne till den virtuella enheten.
Fördelar
|
Nackdelar
-|-
De flesta hypervisors, som fungerar i en rad olika operativsystem, är kompatibla med och stöder denna teknik.
|
Långsammare än VMDK och VHDX
Möjlighet till dynamisk och fast minnesallokering
|
Stöder inte inkrementella säkerhetskopior
Bättre prestanda än VHD och VHDX bättre än VHD och VHDX
|
Mycket portabel
|
VDI (Virtual Disk Image) är ett exceptionellt virtuellt diskformat som erbjuder många fördelar för personer som använder VirtualBox. Det är gratis, har öppen källkod, har imponerande kompatibilitet med flera plattformar och kan enkelt transporteras från en enhet till en annan. Genom att använda VDI-filer i VirtualBox får slutanvändarna tillgång till avancerade funktioner, inklusive fjärranslutning, ögonblicksbilder och direkt USB-integration på Windows-system, som alla vanligtvis är reserverade för betalda alternativ i andra virtualiseringsplattformar.Med den senaste versionen av VirtualBox kan Linux-användare nu dessutom dra nytta av förbättrade säkerhetsåtgärder genom stöd för Secure Boot.
Vad är VHD och VHDX?
Virtual Hard Disk (VHD) och dess utökade version VHDX är filformat som utformats av Microsoft för att fungera som digitala representationer av fysiska diskar i en virtualiserad miljö. Det förstnämnda, ursprungligen känt som VHD, användes främst i tidigare versioner av Microsofts virtualiseringslösningar, inklusive Microsoft Virtual PC och Microsoft Virtual Server. Trots att den aktiva utvecklingen har upphört används VHD fortfarande i nyare versioner av Microsoft Hyper-V, en avancerad virtualiseringsplattform, för stöd av vissa äldre programvaror.
Virtual Hard Disk (VHD) efterträddes av en avancerad version som kallas VHDX. Detta filformat fungerar effektivt med Microsofts Hyper-V virtualiseringsplattform. Den främsta fördelen med VHDX jämfört med VHD är den ökade lagringskapaciteten på upp till 64 terabyte och de förbättrade prestanda. Dessutom ger det ökat dataskydd och kompatibilitet med populära virtualiseringsverktyg som VirtualBox, VMware och Citrix XenServer.
Den primära användningen av VHD- och VHDX-filer är associerad med typ 1-hypervisorer som Microsofts Hyper-V, som erbjuder förbättrad operativ effektivitet och prestanda, även om det kan leda till potentiella säkerhetsrisker för värddatorsystemet.
Fördelar
|
Nackdelar
-|-
Reparation och återställning
|
Gästoperativsystem löper en förhöjd risk att drabbas av en mängd olika skadliga program på grund av deras begränsade säkerhetsfunktioner och sårbarheter jämfört med de primära operativsystemen.
En virtuell maskin kan ha flera användare
|
Förekomsten av korrupta VHD- eller VHDX-filer (Virtual Hard Disk) kan leda till en systemkrasch för Windows-operativsystem.
Varje instans av en virtuell maskin är oberoende och påverkar inte någon annan instans, oavsett hur den interagerar med andra användare.
|
Kräver teknisk förståelse för att använda avancerade funktioner
Funktionsrik för avancerad servervirtualisering
|
Programvaran ger begränsat stöd för icke-Windows operativsystem, med särskild tonvikt på virtuella hårddiskformat VHDX.
VHD stöds av många virtualiseringsverktyg
|
VHDX är i stort sett begränsat till Hyper-V
Filformaten VHD och VHDX, som föredras av systemadministratörer med kunskap om Microsoft Hyper-V och tillhörande verktyg, erbjuder en fördelaktig headless-funktion för effektiviserad hantering. Det krävs dock kunskaper i Windows PowerShell för att kunna använda kommandoradsgränssnittet. För dem som inte är bekanta med virtualisering kan det vara klokt att använda ett mer mångsidigt diskavbildningsformat som VDI eller VMDK istället.
Vad är VMDK?
Filformatet VMDK användes ursprungligen enbart för att tillgodose virtualiseringsbehov inom VMwares produktutbud, inklusive hypervisorerna Workstation Pro och Workstation Player. Efterföljande uppdateringar 2011 gjorde det till ett allmänt tillgängligt format som är utformat för att underlätta sömlös kompatibilitet mellan plattformar. VMDK-filer är därför inte bara kompatibla med VMwares programvara utan även med andra virtualiseringsverktyg som VirtualBox, QEMU, Hyper-V och Workstation Pro/Player.
VMwares virtualiseringslösningar har en mängd innovativa funktioner som förbättrar funktionaliteten och effektiviserar hanteringen av virtuella maskiner. Genom att använda VMwares hypervisorer för arbetsstationer får användarna progressiva alternativ för säkerhetskopiering, sömlöst skapande av ögonblicksbilder, intuitiv rollback-kapacitet, effektiv Live Migration och överlägsen prestanda jämfört med VHD- och VDI-format.
Fördelar
|
Nackdelar
-|-
Stöd för flera plattformar
|
Fungerar inte på Microsoft Hyper-V
Bättre övergripande prestanda
|
Avancerade funktioner endast tillgängliga på Workstation Pro
Processen att överföra data och applikationer mellan servrar eller datorsystem samtidigt som kontinuerlig tillgänglighet och funktionalitet upprätthålls, Utförs ofta för att optimera prestanda, uppgradera hårdvara eller programvara eller förbättra säkerhetsåtgärder.
|
Inkrementell säkerhetskopiering
|
Personer som har köpt eller är beredda att köpa Workstation Pro-licenser kan dra full nytta av VMDK:s omfattande funktioner, inklusive krypterade virtuella maskiner, säkerhetskopiering, fjärranslutning och containerisering, som ger exceptionell funktionalitet jämfört med alternativa hypervisors. Även om Workstation Player fortfarande är mer effektiv än VirtualBox när det gäller prestanda, saknar den vissa funktioner som finns i VMDK.Användare som inte kan motivera inköp av en Workstation Pro-licens kan därför välja Workstation Player för snabbare bearbetning och integrera VMDK med VirtualBox för att utnyttja ytterligare funktioner som skapande av säkerhetskopior och fjärrhantering.
Hur är det med ISO?
ISO (Optical Disc Image) är inte ett virtuellt diskformat i sig, utan ett filformat som används för att skapa representationer av optiska diskmedia. Formatet används vanligtvis för att lagra kopior av innehållet på en CD eller DVD, som sedan kan användas för att installera eller köra program. Även om ISO-filer inte i första hand var avsedda för användning i virtuella miljöer, har de visat sig vara användbara för kloning av minnesenheter. Följaktligen kan hypervisorer effektivt montera dessa filer i en virtuell kapacitet, få tillgång till deras data och utföra operationer som liknar de som utförs av en vanlig virtuell maskin.
Att använda ISO-filer är ett effektivt sätt att sprida operativsystemavbildningar över webben. Att använda dem i virtualisering kräver dock en mer komplicerad installation och kan resultera i suboptimal prestanda och funktionalitet. Därför är det tillrådligt att skaffa virtuella diskavbilder när det är möjligt. Dessa skräddarsydda filtyper påskyndar konfigurationsprocessen och inkluderar förintegrerade kompatibilitetsfunktioner som säkerställer sömlös drift när du slår på din enhet.
Kan du konvertera format för virtuella diskavbilder?
Även om det är möjligt att omvandla virtuella diskavbildningsfiler till alternativa filtyper, väljer ett betydande antal individer att ändra sina virtuella avbildningsfiler till olika format för att garantera optimal funktionalitet vid migrering till ytterligare system. Trots att VDI, VHD, VHDX och VMDK är kompatibla med de flesta förekommande virtualiseringsprogramvaror, ger konvertering till ett alternativt format sinnesro för dem som vill byta mellan olika plattformar.
Ett alternativ för att konvertera virtuella image-filer är att använda de inbyggda verktygen i VirtualBox och VMware Workstation. VirtualBox Virtual Media Manager kan t.ex. omvandla ISO-, VHD-, VHDX- och VMDK-filer till VDI-format. På liknande sätt kan guiden för virtuella maskiner i VMware Workstation öppna ISO-, VDI-, VHD- och VHDX-filer och sedan exportera dem som VMDK-filer.
För personer som vill migrera mellan olika filtyper för diskavbildningar (VDH och VHDX) är det nödvändigt att använda Microsoft Virtual Machine Converter.Denna process kan utföras via ett kommandoradsgränssnitt med hjälp av PowerShell och VBoxCommands för mer erfarna användare som vill utföra flera konverteringar samtidigt.
Gör inte avkall på prestanda och funktioner
Filformat för virtuella diskavbilder har skapats för att garantera interoperabilitet mellan diskavbilder och virtualiseringsplattformar. Medan VDI, VHD, VHDX och VMDK erbjuder plattformsoberoende funktionalitet, kan användning av dessa format på icke-nativa hypervisors leda till förlust av optimala prestanda och funktioner. Vi rekommenderar att användare använder VDI för VirtualBox, VHD och VHDX på Hyper-V och VMDK för VMware Workstation. I fall där endast tillfällig användning krävs är det tillåtet att använda vilken tillgänglig hypervisor som helst. För längre tidsperioder rekommenderas dock konvertering av bildfiler för att utnyttja den fulla potentialen hos varje format.