6 sätt som streamingtjänster för musik har förändrat musikindustrin på ett positivt sätt

I november 2014 drog Taylor Swift som bekant tillbaka sin diskografi från Spotify med hänvisning till otillräcklig ersättning till artisterna. Flera andra artister har också vidtagit liknande åtgärder för att protestera mot den till synes orättvisa affären.

Även om frågan om ersättning är en viktig fråga är det inte det enda problemet som plågar musikstreamingplattformar. Andra angelägna problem inkluderar suboptimal ljudkvalitet och frågor kring användarnas integritet, för att bara nämna några.

Trots de ovannämnda nackdelarna är det värt att erkänna att streamingplattformar har inneburit flera omvälvande framsteg, som har haft långtgående fördelar för både artister och branschintressenter. I det här avsnittet kommer vi att fördjupa oss i dessa fördelar för att få en omfattande förståelse för deras inverkan på musikbranschen som helhet.

Musikstreamingtjänster har bidragit till att minska piratkopieringen

En av de mest anmärkningsvärda fördelarna som musikstreamingtjänster har haft för branschen är utan tvekan deras bidrag till att bekämpa piratkopieringen. Under perioden från 1999 till den senare hälften av det föregående decenniet gav spridningen av digital musik upphov till omfattande piratkopiering på nätet, vilket utgjorde ett betydande hot mot branschens lönsamhet och hållbarhet. Men tack vare dessa plattformar har tillgången till laglig och prisvärd musik avsevärt minskat förekomsten av piratkopiering, vilket har stärkt sektorns övergripande hälsa och vitalitet.

Napster, ett framträdande exempel på en gratis fildelningsplattform på nätet, var mycket populär, särskilt bland yngre personer. Sådana plattformar gjorde det möjligt för användare att få tillgång till och erhålla musikfiler utan kostnad, i strid med upphovsrättslagar; som ett resultat av detta uppstod en omfattande piratkopiering.

Den utbredda tillgången till olagliga nedladdningar har lett till en betydande minskning av intäkterna från albumförsäljning, eftersom många individer väljer att skaffa musik utan att betala, i stället för att köpa den fysiska eller digitala kopian av inspelningen.

Enligt Recording Industry Association of America (RIAA) genererade den amerikanska musikindustrin 14,6 miljarder dollar i försäljning under Men under 2009, efter bara ett decennium, sjönk intäkterna avsevärt till 6,3 miljarder dollar.

Spotify revolutionerade branschen genom att introducera sin innovativa modell för att erbjuda tillgång till stora bibliotek med digital musik till ett överkomligt pris när företaget först lanserades i Sverige. Denna kampanj för att omorientera kunderna syftade till att uppmuntra individer att omfamna konceptet att betala för musik en gång till, men med betydligt lägre avgifter än traditionella metoder.

Under en längre tid uppstod flera alternativa streamingplattformar, såsom Apple Music, YouTube Music, Amazon Music och Tidal, som hade ett liknande tillvägagångssätt som Spotify.

Spridningen av streamingtjänster till rimliga priser har gett musikentusiaster flera lagliga alternativ för att få tillgång till låtar. Följaktligen har denna ökade tillgänglighet och konkurrenskraftiga prissättning bidragit till en betydande minskning av piratkopiering, vilket framgår av empiriska resultat.

Under 2019 studerade American University International Law Review piratkopiering av musik online och drog slutsatsen att piratkopieringen minskar. Studien visade att kärnan bakom denna nedgång är tillgången till laglig streaming till överkomliga priser.

Den minskade piratkopieringen har förändrat branschens ekonomiska utveckling i positiv riktning, eftersom musikintäkterna uppgick till 15,9 miljarder dollar under Per en RIAA-rapport stod streaming för 84 procent (13,3 miljarder dollar) av dessa intäkter.

Billigare streaming och större tillgänglighet

Under cd-skivans storhetstid var det en lyx att få utlopp för sin musikaliska nyfikenhet, eftersom albumpriserna kunde uppgå till över 20 dollar per styck. År 2001 introducerade Apple iTunes, även om prisstrukturen förblev oförändrad på en dollar per spår. Det innebär att en person potentiellt kan spendera över hundra dollar i månaden på musik som de kanske inte ens tycker om.

Tänk på dagens scenario, där plattformar för strömmad musik ger tillgång till en stor repertoar av låtar samtidigt som de tar betydligt mindre betalt än förväntat.

Spotifys premiumabonnemang kostar 10,99 USD per månad och ger abonnenterna tillgång till ett stort bibliotek med över 80 miljoner låtar samt olika kurerade spellistor. För studenter som vill ha ett rabatterat pris erbjuder Spotify en alternativ plan till ett pris av 5,99 USD per månad.

I vår tid är musikaliska kompositioner lätt tillgängliga när de släpps, vilket möjliggör omedelbar tillfredsställelse genom lyssnande. De som är intresserade av historiska verk kan dessutom fördjupa sig i de omfattande katalogerna över musiker från flera århundraden, så långt tillbaka som slutet av 1700-talet.

Återinförande av bakomliggande krediter

Image Credit: Arturia

Bakomliggande krediter, även kallade låtkrediter, erkänner bidragen från alla personer som är involverade i att skapa ett musikstycke, såsom låtskrivare, producenter, ljudingenjörer, bland andra.

Seden att inkludera liner- eller fodralnotiser i albumförpackningar som krediterade olika yrkesverksamma som var involverade i produktionen av inspelningarna blev mindre utbredd med den utbredda användningen av digital musikkonsumtion.

Napster och Limewire, två framstående fildelningsplattformar från förr, tillhandahöll inga liner notes på grund av brist på tillgänglig information eller en avsaknad av intresse för sådana detaljer. Följaktligen resulterade detta i en underskattning av bidragen från många begåvade individer som arbetade bakom kulisserna på dessa musikprojekt.

Till en början utelämnade streamingtjänsterna sångtexter, men de har sedan dess återinfört denna funktion som ett sätt att uppmärksamma dem som bidragit till skapandet av musik. Till exempel integrerade Spotify funktionen för låtkrediter under 2018 och gav utmärkelser till olika artister som musiker, producenter, ingenjörer och mixare. Tidals strategi för låtkrediter är dock mer omfattande och omfattar ytterligare personal som keyboardspelare, programmerare, masteringingenjörer och supportpersonal.

Artister har en bredare räckvidd

Innan streamingtjänsterna kom hade många musiker svårt att nå ut till en publik utanför specifika geografiska områden. Avsaknaden av globalt tillgängliga plattformar för musikkonsumtion resulterade i att endast en handfull artister lyckades övervinna dessa begränsningar och nå internationell framgång.

Det nuvarande landskapet inom musikindustrin har förändrats avsevärt på grund av förekomsten av prisvärda streamingtjänster för musik som är tillgängliga globalt. En sådan framstående plattform, Spotify, har en betydande användarbas på mer än en halv miljard individer som aktivt använder sina tjänster på månadsbasis, som sträcker sig över 183 länder. Dessutom har andra betydande streamingplattformar ett imponerande antal användare från olika geografiska regioner runt om i världen.

Streamingtjänsternas globala karaktär möjliggör en omfattande lyssnarbas som överskrider geografiska gränser, vilket gör det möjligt för en stor publik att njuta av olika artisters musikaliska skapelser. De imponerande streamingsiffrorna vittnar om denna omfattande räckvidd, där många artister kan skryta med spår som har fått otaliga streams över hela världen.

Lyssnare kan enkelt upptäcka nya artister, musik och genrer

Personer som har en affinitet för musik exponeras idag för ett bredare spektrum av musiker och musikstilar jämfört med tidigare decennier tack vare förekomsten av streamingtjänster som ger enkel tillgång till en mängd olika artister, spår och genrer.

Artisternas diskografier är allmänt tillgängliga på olika streamingplattformar, vilket gör det möjligt för musikentusiaster att enkelt upptäcka nya musikaliska talanger och fördjupa sig i olika ljudlandskap.

För att underlätta för våra användare att utforska nya ljudupplevelser har vi integrerat olika funktioner i vår streamingplattform, t.ex. kuraterade spellistor och anpassningsbara radiostationer. Ett anmärkningsvärt exempel är möjligheten att upptäcka nya låtar genom att använda Apple Musics tematiserade spellistor och personliga radioprogram.

Utforskande individer som är angelägna om att vidga sina musikaliska vyer kan använda olika plattformar och resurser för att införliva nya melodier i sina samlingar och därigenom utveckla en uppskattning för ett brett spektrum av genrer och stilar.

Streamingtjänster gör det enklare för artister att starta sina karriärer

Streamingplattformar har onekligen underlättat för nya musiker genom att ge dem tillgång till en omfattande internationell fanbas.

I dag kan man börja sin resa som framgångsrik artist genom att helt enkelt ladda upp sina musikaliska kompositioner på populära audiovisuella plattformar som SoundCloud, YouTube eller flera andra.

År 2015 släppte en okänd musiker vid namn Post Malone låten “White Iverson” via sin SoundCloud-sida. Låten fick mer än en miljon streams under den första månaden och nådde så småningom plats 14 på den prestigefyllda Billboard Hot 100-listan.

Post Malones snabba uppgång till berömmelse påskyndades av det stora intresse som genererades av många skivbolag, som alla tävlade om möjligheten att skriva kontrakt med honom. Nu är han en av de mest streamade musikerna i världen.

SoundCloud har spelat en viktig roll för flera moderna musiker, däribland Billie Eilish, Lizzo, Kehlani och Lil Nas X, som alla har plattformen att tacka för en del av sina framgångar.

Under CD-eran hade artisterna däremot inte samma framtidsutsikter. Deras möjligheter var betydligt begränsade och många var beroende av skivbolagen för att släppa sina musikaliska verk och inleda sina karriärer.Därför var de till stor del beroende av dessa företags nycker och deras individuella marknadsföringsförmåga.

Streamingtjänster har gjort avtryck men kan bättre

Tack vare att de är prisvärda och lättillgängliga utnyttjar ett växande antal personer streamingplattformar för musik och upptäcker olika musikstilar. Den utbredda användningen av dessa tjänster har också visat sig vara mycket fördelaktig för musiker. Det breddar inte bara deras fanbas utan underlättar också för blivande artister, för att bara nämna några fördelar.

Streamingindustrin har visserligen gjort stora framsteg under de senaste åren, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller en rättvis och skälig fördelning av royalties till artister. Trots streamingtjänsternas popularitet och tillgänglighet uttrycker många musiker fortfarande missnöje med den ekonomiska ersättning de får för sina kreativa bidrag. Det finns därför ett behov av fortsatt dialog och åtgärder inom branschen för att säkerställa att alla intressenter får adekvat ersättning för sitt arbete.